I'm better without you.

"Att känna sig liten är rätt vanligt nuförtiden känns det som. Då menar jag inte liten som i ung, utan man känner sig som en liten pyssling bland dagens folk. Så mycket har förändrats och det är inte många som tänker efter innan dom pratar. Det har ju blivit som en liten grej att säga exakt vad man tycker och tänker om andra människor. Och ibland utan att tänka om. Känns som om det mesta går ut på att vara Störst,Bäst&Vackrast."

Folk slutar aldrig att förvåna mig längre. Det är helt otroligt vad lite man tydligen visste om folk. Det gör som ondast när det handlar om de allra närmsta. Eller, dom som man trodde var ens närmsta. Fick höra att jag inte bör lita på folk i min närhet. Det sjukaste jag någonsin hört egentligen. Fick spottat rakt i ansiktet om hur många som leker så äkta men som går bakom ryggen ändå. Och det gör så ont. (Borde väl egentligen inte sitta och skriva det här just här. Men jag orkar ärligt inte bry mig längre. Sårad.) Jag undrar faktiskt vad du är för en människa egentligen. Helt plötsligt tror du att du är Gud. Du Talar om för mig vem jag ska kapa banden med, som om du bestämde över mig. Jag orkar inte bli trampad på av dig mer. Jag har länge suttit och höjt dig till skyarna och försökt intala människor som säger åt mig att det borde vara nog att du är en sån fin människa. Det som du brukar säga är Ultra synd är att du sitter och ljuger mig rätt upp i ansiktet. Du, som känt mig utan och innan, vet ju precis hur du ska göra för att sänka mig. Helt otroligt att du använder det till din fördel. Du har sänkt mig. Det är gått upp för mig vilken människa du är. Pass.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0